Det är en självklarhet för de flesta att kunna stå, springa och gå obehindrat. Men så ser inte vardagen ut för en del. I Sverige finns många som lider av någon typ av bensjukdom som gör att de är rullstolsbundna.

1186113-handicapped-woman-on-wheelchair

I Helsingborgs Dagblad kan man läsa om Sanna Hedlund som är aktuell i boken ”Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk”. I boken porträtteras unga med muskelsjukdom och det är även vad Sanna lider av. När hon var sex år gammal blev hon diagnostiserad med muskelsjukdomen Limb-Girdle muskeldystrofi typ 2. Hon har inte MS men precis som med MS så har hennes sjukdom begränsat hennes rörlighet. För några år sedan kunde hon gå en del utan sin rullstol men nu kan hon endast ta några enstaka steg med stödhjälp. Hon berättar i artikeln om att det har varit svårt att växa upp i rullstol och att folk som försökt vara snälla istället blivit jobbiga eftersom de överdrivit. Nu säger hon dock att hon är harmonisk och anser att hon blivit en friare människa även om hon är mer bunden till rullstolen i dag.

Kan bestiga Kilimanjaro i rullstol

Livet i rullstol är svårt att föreställa sig för en person som inte befinner sig i situationen. Detta kan leda till att man tycker synd om de som sitter i rullstol och känner ett visst medlidande. Den här inställningen kanske inte alltid är så bra eftersom rullstolbundna personer ofta vill bli behandlade som alla andra. Faktum är att man är precis som alla andra och rullstolen behöver inte hindra en. I dag finns rullstolar som är specialanpassade för att den rullstolsbundna ska kunna göra allt den vill. Det finns rullstolar för olika sporter, rullstolar för bad och rullstolar som går väldigt snabbt. Man kan till och med bestiga Kilimanjaro med rullstol, precis som killen i den här artikeln har gjort.

Paris är en perfekt stad för rullstolsburna 1834021-toalett-for-handikappade

Det finns även möjlighet för personer i rullstol att resa om de så vill. I Dagens Nyheter kan man läsa om en familj som rest till Paris, varav pappan sitter i rullstol. Vill man åka upp i Eifeltornet finns det möjlighet att göra det med rullstol, men man kommer tyvärr inte högre än till etage två, ungefär 115 meter över marken. Detta är ändå väldigt högt upp även om det inte är ända upp till toppen. Rullstolsbundna får dessutom gå före i kön. Vill man även besöka konstmuseet Louvren går det också bra. Det finns en hiss som kan ta rullstolsburna personer mellan våningarna och vakterna kan till och med lätta på avspärrningsbanden kring målningarna så att folk i rullstol har lättare att se. Rullstolsburna kommer in på museet gratis. Några andra saker man kan göra med rullstol i Paris är:

  • Besöka Notre Dame.
  • Åka båt på Seine.
  • Åka upp till Madeleinekyrkan.
  • Besöka Musée de l’Armée.